Att lita på processen

När jag blev uppsagd (från Migrationsverket på grund av arbetsbrist) fick jag träffa en jobbcoach och sa till henne “jag vet inte vad jag ska göra: börja plugga eller söka nytt jobb”. Jag stod och vägde för och nackdelar, pratade med sambon, lyssnade på jobbcoachens frågor och tänkte en massa på vilken väg jag skulle ta i min framtid. Jag tänkte långsiktigt och kortsiktigt, det är sån jag är, jag vänder och vrider ordentligt när ett beslut av avgörande karaktär skall tas.

Känslan däremot, sa plugga, från första sekund jag fick veta att jag skulle bli uppsagd. Jag stoppade is i magen och lät mitt logiska styra men tillslut fick magkänslan bestämma: jag är värd att ta ett beslut som gynnar mig. Sagt och gjort. Jag är student.

“Vad ska du göra sen, vad vill du med dina studier”

Jag drömmar om att kunna titulera mig expert på frågor som gäller sexuella övergrepp och mycket som berör just det. Det är rätt luddigt och svårt att förstå.

När jag smalnar av mina drömmar och blir mer specifik vill jag studera till mig så mycket kunskap att jag kan överföra den, genom att jobba proaktivt så att vuxna låter bli att utsätta barn och unga för sexuella övergrepp. Samt att jobba för barnen så att deras integritet lyssnas på och så vidare.

När jag går tillbaka till mitt 15åriga jag hör jag mig själv sitta kaxig och säga “när jag blir stor ska jag jobba med ungdomar som haft det svårt i livet!”

När jag pratar med han som känner mig absolut bäst, min sambo, så vacklar jag vart i processen jag vill in och “stadga mig”. Jag har så mycket att ge redan nu och det är enbart baserat på egna erfarenheter och kunskaper så när jag är högskoleutbildad kommer jag att vara ett kraftpaket utan dess like.

Så, på frågan vad jag ska göra sen är svaret “jag vet inte än, jag litar på processen och det vart den tar mig”. Jag kommer att hamna precis där jag ska vara.

Tills dess fortsätter jag att föreläsa. Och vet du? Jag fick ett sånt himla trevligt samtal förra veckan. Ett möjligt samarbete med ett stort företag! Jag är precis vad de vill ha och det var så fint att höra och jag är glad att jag når ut till fler.

Tack för din tid.

Published by Släpp Skammen

Jag blev utsatt för sexuella övergrepp av en närstående som barn och jag var tyst i många år, inte längre. Jag vill med min historia, vara en tröst, en väckarklocka, ett stöd och kanske en annans styrka. Att prata om det är en förövares värsta mardröm och jag har för avsikt att aldrig mer vara tyst. Skammen skall släppas och vi gör det tillsammans.

2 thoughts on “Att lita på processen

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: