Jag sörjer dig, jag sörjer min förlust av dig. Du var min stora idol. Ditt leende och ditt skratt fick den mest trista dag att lysa upp. Din karisma var en sådan folk ville vara i, de ville ta del av din utstrålning.
Du var omtyckt av de allra flesta som var i din närhet. Älskad make, älskad son, älskad pappa, älskad bror, älskad morbror och älskad farbror. Du var en omtyckt kollega, vän och bekant.
Du har gjort mig så illa. Din annedin, ditt smeknamn på mig. Du skulle lära mig vad kärlek var, du skulle lära mig gränser, du skulle lära mig grunden till livet men du gav mig smuts och skam. Du la grund för ett liv som handlade om att överleva istället för leva.
Du erkände aldrig de sexuella övergreppen på mig. Du manipulerade mig till att behålla “vår hemlis”. Du var en expert på att manipulera din omgivning.
Men jag minns. Jag mins mer och mer och min kropp minns allt. Jag är så innerligt ledsen på dig och i bland är jag så fruktansvärt arg på dig, men, jag älskar dig än och det gör ont.
Det smärtar.
(Han lever än).
breviparopus.wordpress.com 
Fina Anneli ❤❤
Cia ❤