Hudlös

Julen närmar sig med stormsteg och min ångest bara växer- jävla jul. Ursäkta uttrycket men jag har mina uttryck, mitt språk och ibland är det ofint och så kommer det att vara här. Jag pratade och grät ihop med min mamma för en vecka sen, vi pratade om min pappa och vi pratade om perioden kring jul.

Det är flera, flera år sedan vi pratade om honom (pappa) på detta sätt och för mig var det på ett sätt frigörande, jag fick en djupare förståelse för vart min ängslan över jul kommer ifrån. Det var mer som vi berörde i samtalet som jag behåller för mig själv, för nu, men, efter samtalet med mamma, är jag än mer hudlös. Jag älskar dig mamma.

Jag tror att jag är på väg in i en ordentlig sorgeprocess och det är as-häftigt och as-läskigt. Jag öppnar upp för sorgen vilket gör att jag öppnar upp för andra känslor. Färger, smaker, lycka och glädje kan jag se och känna mycket mer.

Jag kommer att vara ledig över jul, jag har semester och jag ska verkligen ha semester och hämta hem mig själv litet och landa. På KEDS-test jag gjorde förra veckan fick jag 41 poäng, vilket är väldigt dåligt, så jag behöver ta min stress på allvar. Jag måste ta mig själv på allvar.

I morgon är det torsdag och terapi, jag längtar samtidigt som att jag är rädd. Känslorna är verkligen överallt och det är jag nu. Jag har mer att skriva men jag avvaktar lite så jag får ta hand om själv. Jag vet inte hur aktiv jag kommer att vara här i bloggen, kanske än mer aktiv, kanske helt inaktiv. Jag kommer åtminstone att finnas på Instagram under ”slapp_dinosaurien_fri”.  Du kan även finna mig på min Facebook-sida “Släpp Dinosaurien Fri”

Tack för din tid och jag hoppas att du tar hand om dig och dina under kommande ledigheter.