Från 6/5-15
Sätter mig i soffan och får frågan om jag har några tankar sedan förra veckan. Jag talar om att jag har haft tre dagar där jag inte varit mitt sprudlande jag, informerar om dålig sömn och lättretlighet. Jag babblar på och han sitter och nickar och frågar abrupt ”varför försöker du undvika tystnaden” – jag fortsätter att babbla på och att förklarar att jag vill att mitt arbete ska vara effektivt och att tiden jag spenderar med honom ska vara produktiv då jag inte vill slösa varken hans eller min tid med att sitta tyst för vad får jag lära mig av det.
Den stunden ovan tog ca 3minuter. Han frågade mig om jag alltid försöker att kontrollera min omgivning och jag tänker en stund och säger ett lågt och utdraget ”jaaaa, typ, jag vill ha koll på vad som händer och sker runt omkring mig” men det är inte för att vara elak svarar jag också. Talar också om att jag gärna jobbar proaktivt, effektivt och vill se en produkt snabbt av mitt agerande annars tappar jag tålamod och då rasar min plan. Fördelen är att jag alltid har en ny plan på G, så jag är sällan planlös, förklarar jag.
Då reser han sig upp och utför magi genom börjar rita på tavlan, en stor pil, en liten människa, en medium människa och en stor människa. Han ritar mer sträck och skriver ord så som strategi och min ålder på 34. Han skriver också ”att tala om” ”att inte tala om” och skriver sen under orden ”att inte tala om” – agera och efter det stryker han över ”att tala om” och han frågar ”ser du vart jag är på väg” ?
På den frågan svarar jag ”njeee” och han säger att jag fram till i dag har agerat i stället för att prata om det som har hänt. Rent intellektuellt kan jag prata om det, men utan känslor. Det begravde jag som liten och det är fortfarande begravt, tack vare min strategi till överlevnad- att agera. Då frågar han ”Hur i hela världen tänker du att du ska kunna jobba med detta effektivt när du i 34 år har jobbat med att inte prata om det som hänt”
Jag ler mellan tårarna och säger tack. Sen säger han att det finns en anledningen varför han sa att 10träffar á 45min inte kommer att räcka för vår tid tillsammans och att tid är oerhört viktigt för min framgång. Allt detta med mer kom vi fram till på 45min, såååå, nog jobbar vi effektivt ;P Min psykolog är helt fantastisk- äntligen någon med gedigen kundskap OCH erfarenhet.
Jag behövde skriva av mig, jag går runt lite som i ett vaccum efter vår träff, full med tankar och känslor kring all som sades. En sak till som jag blev riktigt glad över är det faktum att jag är nu 100% övertygad om att jag inte har ADHD, detta genom en till omgång tavelmagi.