Tårar

Tårarna trillar ner för min kind och gör det till och från hela tiden. Jag vet inte vart jag ska vända mig eller vad jag ska göra. Jag har min sambo som stöttar, lyssnar och försöker hjälpa mig, men han kan inte göra allt. Det enda stället jag kunde komma på att göra något av mina känslor var här, i den här bloggen.

Jag vet inte varför jag gråter, jag vet inte varför jag har ångest var och varannan dag. Jag vet inte.

Jag ger så mycket av mig själv till min relationer och till mitt arbete så att det inte finns något kvar till mig. Det kanske är därför jag inte kan göra annat när allt stannar upp än att gråta. Jag ur uttömd på energi. Jag är så energilös att jag känner mig livlös. Vissa dagar är jag ett energiknippe, men inget av den energin ger jag mig själv. Den rinner ut på jobbet och på hemmet och sen sitter jag i soffan och gråter och undrar vad som hände.

Jag kan inte göra något på jobbet som inte är 100% helhjärtat. Jag ger hela mig till mitt jobb och väl hemma försöker jag att ta den energin sambon har och när han inte har någon, det är då jag sitter och vill göra en massa saker, till exempel, gå ut och gå, åka på gymmet eller simma en stund men, jag ids inte ta mig för att göra det, jag orkar inte.

Jag har ett destruktivt beteende som jag behöver ta mig i från.

Men frågan är hur?