Flykt

Att klara sig, vad gjorde jag för att överleva?

I boken skriver dom om flykt, att vi överlevare ofta tar till böcker, sömn och tv som flyktvägar. I dagsläget använder jag serier som en flykt. När jag var hemma på heltid för depression var serierna min räddning, dom blev ett beroende utan dess like. Fanns det ingenting att titta på blev jag ett nervvrak. Nu är det inte ens i närheten likadant, men serierna är fortfaranda en flykt. När jag har haft en tuff dag och när tankarna blir många och negativa, då knäpper jag på tv’n och ser på serier.

När jag var yngre, då rymde jag. Bokstavligt talat. Jag var efterlyst av säpo och var borta i två månader. Jag gömde mig i nedre delen av Sverige hos människor som lät mig vara svart och destruktiv. Efter det att jag “kom till rätta” hamnade jag på Lövsta skolhem för utredning sen placerades jag på Gårdsjö Tonårsvård och behandlades där i cirka två år. För att läsa mer om detta, vänligen kika på på “På rymmen”

Jag rymde för att jag klarade inte av att vara kvar i den verklighet jag levde i. Jag började att lyssna på mörk musik (black metal) när jag var 12år och därefter blev jag allt mörkare tills att jag blev som svartast och rymde. I dagsläget kan jag säga att rymma var det absolut bästa jag kunde göra för mig själv just då, det fanns ingen utväg för mig i Sundsvall, jag var för illa däran och tog till drastiska åtgärder för att få hjälp att ta mig upp.

Och upp, det kom jag tack var det all hjälp från Lövsta, gårdsjö, familj och kärlek.